Värmekoll*
Värmekoll jämför förbrukningen av fjärrvärme, el, ved, olja, pellets, eller vad du än använder för uppvärmning av ditt hus.
Skriv in husets adress och välj förbrukningsår och jämförelseår. Värmekoll sammanväger klimatdata från SMHIs mätstationer över landet för att ge väderdata för din adress. Ange den förbrukade energin för månaden du vill jämföra mellan olika år. Siffran kan vara t ex kWh el, kWh fjärrvärme, kg pellets, kg ved, kubikmeter fjärrvärme eller olja. Använd samma sort för båda åren du jämför.
Med Värmekolls normalårskorrigering jämför du husets förbrukning mellan olika år, fast vissa år är varma och andra är kalla.
Normalårskorrigering innebär att energiförbrukningen räknas om för att ta hänsyn till förändringar i temperatur mellan olika år. Därför kan Värmekoll jämföra din värmeförbrukning år för år, även om vissa år och månader har varit onormalt kalla eller varma. Värmekoll korrigerar förbrukningen för de år och månader du väljer gentemot ett 30-årsgenomsnitt av den så kallade normalperioden hos SMHI (1991-2020).
Värmekoll räknar först ut hur mycket huset har behövt värmas upp.
Värmekoll beräknar så kallade graddagar på din valda plats för de månader och år du jämför. Antalet graddagar under en månad är summan av hur mycket varje dygnsmedeltemperatur är lägre än en referenstemperatur för dygnet, dvs en rimlig temperaturgräns för att starta uppvärmning. En ofta använd referenstemperatur är 17 grader. Exempel: om dygnsmedeltemperaturen den 27 mars 2014 var 4,2 grader och referenstemperaturen som gräns för uppvärmning är 17 grader blir bidraget till mars 2014 från den dagen 12,8 graddagar.
Värmekoll kan jämföra äpplen och päron!
Värmekoll normalårskorrigerar energivärdena och jämför dem. Exempel: om den undersökta månaden var något varmare än normalt, räknar Värmekoll upp energiförbrukningssiffran för att kompensera. Samma beräkning görs för jämförelsemånaden. Om en månad var kallare än normalt räknar Värmekoll ner siffran på samma sätt.
Grönt är bra och rött är dåligt.
Skillnaden i energiförbrukning blir 17-gradersvärdet baserat på referenstemperaturen 17 grader som gräns för uppvärmning. 20-gradersvärdet har referenstemperaturen 20 grader för att något mer energi beräknas gå åt för t ex tappvarmvatten alla dagar året om, oavsett om det är kallt eller varmt ute. Många fastighetsägare och flera stora fjärrvärmebolag använder 20-gradersvärdet.
Varma månader (maj till september) är osäkra.
Månader utanför normal eldningssäsong 🔥 1 oktober - 30 april har naturligtvis låg energiförbrukning. Variationer i lufttemperatur mellan olika år kan ändå vara stora även utanför eldningssäsong, och med liten energiförbrukning kan det ge stora utslag i jämförelsen, utslag som egentligen inte beror på uppvärmning.
Värmekoll använder geografiskt sammanvägd väderdata från flera mätstationer, vilket ger ett ungefärligt underlag för det lokala vädret vid ditt hus. Karta med mätstationer hos SMHI. Värmekoll tar inte hänsyn till solinstrålning, vind eller annat som också varierar mellan åren och har viss betydelse för energiförbrukningen. En mer heltäckande metod för att bedöma energibehovet är t ex SMHI Energi-Index.
